Hur ska vi ha råd?

Låt mig först reflektera lite över vår skattebas. Skatt är något nödvändigt och gott. Att beskatta miljöbelastning upplever jag som feltänkt. Skatt bör inte vara en bestraffning. Det innebär dessutom att arbete blir bestraffat med skatt. Vi blir beroende av miljöförstöring och arbete för att försörja det gemensamma. För att få en tillväxt som överskrider inflationen så måste vi dessutom arbeta mer. Bolagsskatten sänks och ackumulerat kapital beskattas inte. Om beskattning av arbete blir den primära inkomstkällan för staten så måste vi alltså öka den inkomsten, mer än inflationen, för att den gemensamma sektorn ska ha samma tillväxt som omvärlden. 
För mig blir den enda rimliga slutsatsen att vi måste hitta en annan skattebas för att den gemensamma sektorn ska kunna utvecklas. Jag tror inte att vi måste sluta låna. Just nu lånar Sverige till en ränta som är lägre än inflationen. Men målet för vår regering är att minska våra skulder. Lägger vi om Sveriges lån till dagens ränta så kan vi till och med tjäna pengar på våra skulder. En annan form av skulder är de som uppstår när vår regering vägra betala för att bibehålla vår infrastruktur. Byggnader, järnvägar och vägar förfaller för att Alliansen inte tycker om offentliga utgifter. Men det betyder inte att kostnaderna upphör. Vi flyttar dom bara framför oss. Vi lämnar inte skulder till våra barn. Vi lånar från våra barn genom att låta värdet i de gemensamma ägodelarna sjunka i värde. Att låna nu för att se till att våra gemensamma ägodelar behåller, eller ökar, sitt värde, är att spara pengar åt kommande generationer. 

Land och råvaror verkar för mig som en bra skattebas. Först och främst upplever många att vi alla har en del i att besluta om all mark. Redan nu kan våra beslutande organ inskränka äganderätten till råvaror. Nationalparker, naturreservat, mineralbrytning och andra intressen kan göra inskränkningar som ett resultat av att gemensamma intressen ibland väger tyngre än äganderätten. Det finns en del av äganderätten som tillhör det gemensammas intresse. Uttag av råvaror eller nyttjande av mark är ett nyttjande av allas vår rätt till ren luft, rent vatten och en levande miljö. Även betade marker skapar en ny biotop. Allt nyttjande av mark påverkar den miljö vi alla ska leva i. Att beskatta på detta vis är inte en straffskatt. Det är att betala för att man få utnyttja den del av ägandet som är ett gemensamt intresse. En stor del av äganderätten tillhör den som äger marken för den del som är gemensam ska man betala "hyra". Om du plockar ut skog ska den beskattas, om markerna betas ska även det beskattas och om man väljer att starta en gruva så ska det beskattas ordentligt. 
Om skattebasen inte är arbete. Så är inte arbete nödvändigt för att man ska ses som en samhällsnyttig medborgare. En landskatt möjliggör alltså medborgarlön på ett annat sätt än en skattebas som grundar sig på arbete. 

Visst låter det omöjligt och närmast utopiskt. Men det fungerar i, bland annat, Saudiarabien. Norge tar ut stora skatter på sina oljefyndigheter, som läggs i gemensamma pensionsfonder. 

Hur ska man göra om ingen vill lyssna?

en lördag för några veckor sedan attackerades demokratin i Umeå. En liten skara från Svenska
motståndsrörelsen slogs med polis och störde två separata demokratiska
möten. De går rykten om att de kastade tårgas. De slogs med sina fanor,
tog stryptag på förbipasserande och skrek slagord. Två greps och
"knivliknande föremål" beslagtogs. Hundratals umeåbor reagerade direkt
och skrek tillbaka. En omedelbar talkör ropade "Inga nazister på våra
gator". I riksmedia slogs det upp med en viss måttlighet. På Expressens
nätsida kan man hitta tre olika notiser. På Aftonbladet en enda. Även DN
skriver en artikel. Nazisterna får en rimlig
bevakning av sin våldsamma aktion.

Omedelbart startar ett event på facebook. "Umeåbor mot nazism". På
måndag blir det manifestation mot främlingsfientligheten. 3758 personer
anmäler att de ska komma. Ofattbart och osannolikt. Det kan bli den
största demonstrationen någonsin i Umeå!

Måndagen kommer och rådhustorget fylls av människor och av kärlek. Ingen
sa det - men generellt var stämningen "Sluta med dom där dumheterna och
kom in i värmen, så ska ni få mjölk och bulla!" Alla är välkomna i Umeå.
Även de våldsverkare som var här i lördags. "Det är era åsikter som inte
är välkommna!"sa en moderat riksdagsledamot som talade. En tidigare
invandringsminister talade, så även lokalpolitiker och alldeles okända
vanliga människor. Partipolitiken var helt frånvarande. Visst fanns det
en hel del ilska riktat mot nazisterna. Men starkast var ändå känslan av
sammanhållning mot de onda krafterna. Hur många kom? Jag vet inte
säkert. De mest modesta uppskattningarna säger runt 2000. Andra säger
mellan 3 och 4 000. En massiv uppslutning av goda krafter som
mobiliserats på bara två dagar. "Faith in humaity restored" som den
kända memen säger.

Då kan man givetvis vänta sig att det glada budskapet ska sprida sig
runt landet. Tusentals människor gjorde något gott som en reaktion på
att ett 20-tal vilsna nazister gjorde något ont. Men riksmedia visar
inget som helst intresse. Inte ett ord i någon av de rikstäckande
tidningarna. Knappt ett ord på antirasistiska bloggar eller
antirasistiska facebook-grupper.

En anledning att bli grinig över detta är att man i Umeå gjorde något
fantastiskt och alla borde förstå det. Men det är inte det jag vill att
du ska se. Samtidigt som detta pågick så delade mina facebookvänner
andra artiklar från riksmedia. Artiklar om rumpschocker och ensamma
våldsverkare. Artiklar om det spektakulära, avvikande och onda. Artiklar
som ska göra dig rädd och angelägen om att få mer information så att du
kan skydda dig mot galningar, fyllon och främlingar.

I Husby finns många krafter som arbetat för att skapa en bättre framtid
för ungdomarna. Föreningar, poliser och socialarbetare som gör ett
storslaget arbete. Det händer många positiva saker där. Samtidigt
demonteras vår välfärd, segregeringen ökar och livet blir svårare i
Husby likväl som på många andra platser. Hur ska vi få någon att
beskriva dessa problem? Ungdomarna i förorterna vet och nazisterna vet.
De har drillats av kvällspressen och andra medier. Om du vill bli
uppmärksammad så ska du använda våld och skadegörelse. Det spelar ingen
roll om Aftonbladets reportrar betalade folk i Husby för att tända på
bilar eller inte. Genom att inte tillåta någon annan form av
problemformulering, än våld och skadegörelse, så är de medskyldiga ändå.
De är medskyldiga till alla situationer där våld och skadegörelse
används för att få uppmärksamhet, så länge de inte intresserar sig för
motkrafterna.

Jag är inte orolig för att Umeå inte får synas tillräckligt. Jag är
orolig för att en ensidig bild av rädsla och hat, skapar mer rädsla och
hat.

Jag hoppas på en medial framtid som inte bara beskriver det spektakulära
eller avvikande, där jag inte måste slå någon på käften för att någon
ska se mig och mina problem, där de goda krafterna får synas, där 20
huliganer inte får mer medial uppmärksamhet än de tusentals som samlas
för att protestera mot huliganerna.

Vad är en ekonomisk kris (inte)?

En finanskris kommer sig av att finansinstitut spelar Svarte Petter med skuldbrev. Den sista som sitter med ett Grekiskt eller Spanskt skuldbrev förlorar. De som satsat på att Spanien eller Grekland inte klarar sin ekonomi, blir vinnare. Det har ingenting att göra med att greker eller spanjorer jobbar för lite eller går i pension för tidigt. En ekonomisk kris är inte en brist på råvaror eller arbetskraft. Det är en förtroendekris.

Jag har hört flera exemel på grekiska ungdomar som flyttar ut på landet och producerar det de själva behöver och lite för byteshandel. Om finanssystemen inte tror på Grekland så är det väl inte mer än rätt att det finns greker som slutat tro på finanssystemen. Det betyder även att de har slutat tro på att kapitalisterna ska bygga upp sina industrier igen. Varför sitta och vänta på att få ett arbete i ett system som bara fortsätter att cementera de strukturer som redan satt oss i skiten. En varvsindustri kan drabbas av finanskris. Ditt hönshus och din tomatodling gör det inte.

Lundsberg och klasshatet del2.

Många har skrikit högt om att orsakerna till Lundsbegs stängning skulle vara klasshat, jantelag och avundsjuka. Ebba Wallmén är bara en av många. Jan Rippe och Ian Wachtmeister är några fler som är värda att nämna.
http://debatt.svt.se/2013/08/29/klasshat-och-avundsjuka-stangde-lundsberg/

Jag är mer benägen att hålla med miljardären Warren Buffet: "Yes, there’s class warfare, all right. But it’s my class, the rich class, that’s making war, and we’re winning.”

Vi kan konstatera att skolinspektionens rapport, i mitt förra inlägg, visar att det finns andra grunder att stänga Lundsberg. Men är Lundsberg en överklasskola och vad får det för konsekvenser? En anledning att tro att Lundsberg är en överklasskola är att det kostar mer än 200 000 per termin att gå där. Jag hittar andra argument när jag tittar på styrelsesammansättningen. 

Lundsbergs styrelse - ett genomsnitt av Sveriges befolkning? 
Jag är medveten om att det kan finnas felaktigheter här. Hjälp mig gärna att rätta eller lägga till information.

Ordförande Marie Wallenberg
Tidigare gift med adelsmannen Jacob Wallenberg. Efter skilsmässan sålde hon en villa som, av tidningen Affärsvärlden, uppskattades vara värd ungefär 40 miljoner. Hon sitter som ledamot i två bolagsstyrelser. 

Kajsa Von Geijer



Bor, enligt eniro. på Vegeholms slott i Ängelholm med tillhörande marker på ungefär 700 hektar. Enligt merinfo.se tjänar hon mer än 99.93% av Sveriges befolkning och tillhör därmed de 7 promille som tjänar mest i Sverige.

Peder Hagen
Sitter i sju bolagsstyrelser. Bor i en gigantisk villa på Lidingö. Jag har svårt att hitta ytterligare information som går att bekräfta.

Johan Harrysson 
Förvaltningschef på gymnasiet i Växjö. Troligen ofrälse. Tjänar mer än 92.99% av Sveriges befolkning.

Stefan Haskel. 
Delägare i Corporate financerådgivningsfirman Erneholm och Haskel. Har jobbat med Corporatefinancerådgivning vid många stora affärer. Bland annat när (vår gemensamma egendom) Bilprovningen såldes ut. Enligt merinfo.se så tjänar Stefan mer än 99.95% av Sveriges befolkning och tillhör då de 5 promille som tjänar mest i Sverige.

Lillemor Järlbro 
Personalrepresentant. Tjänar mer än 59.02% av Sveriges befolkning.

Peder Kruse
Partner i den lilla privatrådgivningsfirman von Euler & Partners och tjänar mer än 98.5% av Sveriges befolkning.

Sofia Orre
Den stackarn tjänar mer än 11% av Sveriges befolkning och ligger alltså nära botten i inkomstligan. På samma gods utanför Glumslöv bor Anders Orre som tjänar mer än 99,6% av Sveriges befolkning.

Ulf Rehnmark 

Senior advisor på SEB. Tjänar mer än 99,98% av Sveriges befolkning och sitter med i 11 bolagsstyrelser. Det var han som ansåg att strykjärnsbränningnen var "ett pojkstreck..." 

Johan Wachtmeister

Tjänade mer än 99.98% av Sveriges befolkning och sitter i 15 bolagsstyrelser. 

Lundsberg och klasshatet. del 1

Många har skrikit om klasshat, jantelag och avundsjuka. Visst tillfredsställer stängningen mitt klasshat. Men jag tror att två års utredning av Lundsberg har avslöjat vissa otrevligheter. I Skolinspektionens rapport skriver rektorn själv om pennalism, tarmbrottning och slavsystem.

Ur skolinspektionens rapport: 

"I intervjuer uppger rektorn, husfar, husmor, skolsköterska, kurator samt en elev med uppdraget att vara troman att det vid skolan förekommer ett informellt regelsystem eller som rektorn uttrycker det, en ”hackordning” mellan eleverna vid skolan och att det för eleverna är viktigt att arbeta sig upp i denna hackordning. Då kan man i årskurs 3 själv bli en person med privilegier och utnyttja en serviceperson, ”slav”, bland yngre elever, som tvingas att utföra tjänster åt de äldre. Med hackordning menas, enligt de intervjuade, att de manliga eleverna får mäta sina krafter och bland annat utstå slag mot armar, ofta i samband med nedbrottning. Detta gäller, enligt vad som framkommer vid intervjuerna, enbart de manliga eleverna. Elever kan också tvingas att utföra uppdrag och tjänster åt äldre elever. Uppdragen kan vara att stryka skjortor, städa toaletter och i olika sammanhang passa upp äldre elever. Genom att delta i detta kan eleverna skaffa sig en bättre position bland övriga elever på skolan. En fördel är även att komma i en bättre position när det gäller fördelningen av gemensamma arbetsuppgifter så kallade ”ämbeten”, som fördelas av troman i samråd med husfar eller husmor. 

Denna positionering i hackordningen gäller när eleverna startar sina studier vid skolan oavsett ålder och årskurs. Det informella regelsystemet handlar om kamratuppfostran, invigningar och privilegiesystem. Enligt representanter för skolhälsovården kan det bland de kvinnliga eleverna mer röra sig om ”blickar och andra mer subtila maktmedel”. I flertalet intervjuer framkommer att eleverna när de påbörjar sin utbildning vid skolan kallas ”tarmar” av övriga elever.

Flera av de intervjuade berättar att eleverna vid ”Viking” ska slå varandra på överarmarna tills ena parten ger upp. Vid ”tarmbrottning” ska eleverna brottas tills en av dem vinner. Det har hänt att brottningen har lett till att elev fått uppsöka skolsköterskan för vård och även att elev då benämner sig själv som ”tarm”. Vid kontakterna med elevhälsan har de fysiska skadorna tagits om hand och händelsen är dokumenterad av skolsköterskan. Andra incidenter som nämns är att äldre elever väcker yngre mitt i natten i syfte att ge dem en ”broderlig klapp” det vill säga de utsätts för slag. Vidare kan elever tvingas springa i kalsonger och kavaj med en flagga i handen eller tvingas dricka kanel utblandad i vätska. 

Flera av de intervjuade uppger att det varje år förekommer att en handfull elever slutar sina studier vid skolan då de inte klarar av det informella regelsystem som gäller vid skolan och/eller att de längtar hem. Elever som slutar omtalas som om det vore något fel på dem.

I skolan finns ett privilegiesystem, som personalen accepterar, där det ingår att elever i 

årskurs 3 får sitta vid ”treringsbordet” och gå in genom ”treringsdörren”, slippa gemensamma arbetsuppgifter och kunna använda de yngre eleverna som ”slavar”. Eleven som deltog i intervjuerna är medveten om att de lever i en bubbla och att livet på Lundsberg skiljer sig från det liv som gäller i samhället i övrigt men att detta är en del i det informella regelsystem som gäller vid skolan." 

Det låter inte som en rapport motiverad av klasshat. 

Vem ska göra vad?

Tanken om att dela upp oss i arbetare, arbetslösa och ägare kommer bland annat från liberalismens fader Adam Smith. Hans ideal var alla arbeten skulle vara specialicerade och att man köpte tjänster av varandra. "Sy inte din egen skjorta utan köp den fabrikstillverkade så får du tid över till att göre det du är bäst på!" - är ett sätt att beskriva specialiceringstanken. Arbetet går då att samla i fabriker som ägs av kapitalister. Konsekvensen av detta skulle bli...

"For one very rich man there must be at least five hundred poor, and the affluence of the few supposes the indigence of the many. The affluence of the rich excites the indignation of the poor, who are often both driven by want, and prompted by envy, to invade his possessions. It is only under the shelter of the civil magistrate that the owner of that valuable property, which is acquired by the labour of many years, or perhaps of many successive generations, can sleep a single night in security."

Den ideologi som ligger till grund för Folkpartiet, Moderaterna och, på senare år, Centern, fungerar bar om ett fåtal ska vara rika och många ska vara fattiga. Polisen och militärens syfte är att se till att de får behålla sina rikedomar. Statsapparaten finns för att skydda de rikas ägodelar.

Jo! Det är faktiskt så våra riksdagspartiers ideologi ser ut i grunden!

Arbetslöshetens historia

För inte så länge sedan var jag i Glasgow för att lära mig mer om hur man hanterar arbetslösa och utförsäkrade där. Det där med utförsäkrade fick gå bort. I Skottland förstod man nämligen inte vad sjuka har på arbetsmarknaden att göra. De berättade däremot att det inte var helt ovanligt att man varit arbetslös i tre generationer. Glasgow har gått från skitig industristad till att marknadsföra sin shopping och besöksnäring. I skitiga höghus sitter industriarbetarnas barnbarn och väntar på att varvsindustrin ska ta fart igen. De bästa de kan hoppas på är frivilligarbete. Om du ska hoppas på en anställning så måste du ha ett CV. Om du ska få något på ditt CV, så måste du ägna dig åt ideellt arbete.

Det är något paralyserande i den modell som bara har byggts upp på några få generationer. Tänk dig en fabriksarbetare som producerar våffelmix. Med sin lön köper industriarbetaren grillad kyckling och en kudde. Om industriarbetaren inte får jobba med att göra våffelmix, så kan den inte köpa sin grillade kyckling och inte heller någon kudde. Föreställ dig följande...För att göra våffelmix får industriarbetaren 500 pengar per ton. råvarorna kostar 100 pengar per ton och allt säljs för 2000 pengar per ton. Den som äger våffelmixfabriken får 1400 pengar per ton. Samma sak sker på fabriken för kuddar och grillade kycklingar. För att köpa en timme kuddtillverkning måste vår våffelmixtillverkande industriarbetare jobba många fler timmar för att få en lön som räcker till vinst även för kuddfabrikören. Samma sak gäller om de som jobbar med att tillverka kuddar och grillad kyckling vill köpa våffelmix. Så en dag drabbas alla tre branscherna av den omfattande ekonomiska krisen och våra industriarbetande vänner blir arbetslösa. De frågor som dyker upp är "Vad ska jag nu göra om dagarna?" "Hur ska jag kunna köpa det min familj behöver?" "Vilket värde har jag om ingen behöver det jag kan göra?"

 Min morfar var ofta arbetslös. Han hade ingen anställning. I några år hade han en butik. Några kor, en gris och några höns kunde räcka för försörjningen. Om han behövde våfflor så hämtade han ägg i hönsgården, utan att behöva producera något mervärde till ägaren. Om han ville äta grillad kyckling så nackade han en av sina egna. Han behövde inte nacka tre till för att fylla fabrikörens plånbok. Sen tog han dunet från sin kyckling och stoppade sig en kudde. Om han behövde mjöl till sina våfflor så kunde han ge grannen en kudde mot en påse mjöl. Det är något mycket samhällsomstörtande i att "göra själv". Hela vår samhällsmodell bygger på att vi ska betala andra för att göra saker åt oss. När morfar bytte ägg mot mjöl så blev staten utan moms och inte heller fick de in någon inkomstskatt för mjölnarens arbete. Dessutom blir de inflytelserika ägarna av våffelmixfabrikerna inte rikare. Att vi håller oss till de fördefinierade grupperna arbetare, arbetslös och ägare är viktigt för att vårt samhällsmaskineri ska fungera. Är det då ett bra samhällsmaskineri?

Utanförskapet.

Vad betyder egentligen ordet "utanförskap" när det används av moderaterna. Oftast har det handlat om långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. I statistiska sammanhang har begreppet kritiserats för att man dels har bytt betydelse mellan olika mättillfällen, och därmed kunnat via på ett minskat "utanförskap". Dels har man kritiserats från riksrevisonsverket för att man har hanterat olika typer av frånvaro på ett missvisande sätt.

Jag tycker däremot att det är intressant att reflektera över innebörden i ordet. Vad står man utanför om man är sjuk eller arbetslös? Det enda man självklart står utanför är arbetsmarknaden. Man bör fortfarande få vara en fungerande del av samhället. Eftersom alla löper ungefär lika stor risk att bli sjuk så är det rimligt med en solidarisk sjukförsäkring som ser till att även de som blir sjuka har möjlighet att äta och delta i samhällslivet. Människor som tvingas oroa sig över sin ekonomi blir sjukare.